Nepal, del II; samarbete nyckel till allt!

Ett av målen med resan var också att visa på hur de politiska ungdomsförbunden i Finland kan samarbeta, trots sina politiska skiljemeningar. Och framför allt att detta samarbete lönar sig, för att man tillsammans når mera. I Nepal finns inte en tradition av koalitionsregeringar (ja, egentligen av demokratiska regeringar överhuvudtaget) för att inte tala om att samarbeta partigränsöverskridande. En alldeles kort historisk bakgrund i Nepals utveckling följer;

Kort översikt över historien

Landet är en monarki, där kungahuset har stått för en hel del underhållning för folket. Det har varit blodiga historirer med maktövertagande genom revolutioner och genom att ta livet av sittande kungen eller premiärministern. Landet hade det riktit riktiga första demokratiska valet den 10 april 2008. Före det hade kungen eller premiärministern, eller också maharajan som är en del av kungahuset och som etablerats under 1900-talet, utsett regering och beslutsfattare.

I valet i april 2008 valdes 27 partier in i Constituent Assemlby. Det betyder att denna folkförsamling skall skriva en grundlag för Nepal.

De största invalda partierna är följande:

Communist party of Nepal (maoisterna) CPN-M 220/601
Nepali Congress NC 110/601
Communist party of Nepal (United Marxist and Leninist) CPN-UML 103/601
MJF 52/601
Terai Madesh Democratic Party 20/601

Sedan valdes också ett antal mindre partier där några fick strax under 10 platser men de flesta endast en eller två paltser. Dessa småpartier representerar ofta olika delar av samhället, exempelvis de kastlösa Daliterna.

CPN-M, Caoomunistparty of Nepal-Maoist grundades år 1994 och var också de som år -96 startade ”Nepalese peoples war”. De hade länge kontroll över landsbyggsorter. De strävar efter en socialreform i nepal, decentralisering av makten och monarkin. CPN-M beräknas ha stora militära styrkor, trots att man inte längre godkänner våld som ett maktmedel. Man räknar med att CPN-M har en knapp miljon sympatisörer.

NC, Nepali Congress är det äldsta partiet och grundades år 1946 Indien och har självdefinierat sig som socialdemokratiskt parti. De har under historien stött kungen men efter valet senast säger sig alla vara överens att avskaffa monarkin. NC har före valet strävat efter en demokratisk monarki. NC beräknas ha ca en miljon medlemmar vararv 20 000 är aktiva.

CPN-UML, Communistparty Nepal United Marxist Leninist grundades 1949 och beskriver sig som en politisk representant för arbetarna och patrioterna. CPN-UML vill utveckla Nepal till att bli en välfärdsstat med socialskydd, utbildning för alla och full sysselsättning. Partiets guidelines är Marxism, Leninism och socialism för att uppnå sina målsättningar. De stöder också ett mångpartisystem.

Detta som bakgrund till de största partierna. Det kan också noteras att i Nepal fungerar partierna på tre nivåer, studentförbunden, ungdomsförbunden och själva partiet. I ungdomsförbunden kan egentligen vem som helst vara aktiv, som inte ännu uppnåt position inom partiet. Detta betyder att även män (oftast män som var med i alla organisationer) i t.ex. 45-50 års åldern kunde vara med i ungdomsorganisationens verksamhet. I studentförbunden var det däremot oftast endast studerande, vilka var närmare åldern för de finlandska delegaterna.

Cross-party Co-operation

Under flere semiarier diskuterade vi samarbete och vad man kan ha för nytta eller stöta på för utmaningar gällande cross-aprty co-operation, partigränsöverskridande samarbete. VI kunde sjävla konstatera att många kampanjer som vi gjort tillsammans har varit lyckade. Bland annat storsatsningen på studiestödskampanjen ”upp med den” var ett av våra exempel på gott samarbete. Visst kunde vi också konstatera att det inte alltid riktit fungerar och att vi självfallet också har områden där vi inte kommer överens. Det konstatterades att vi kanske också i Finland borde ha en motsvarande organiserad platform som ungdomspolitikerna i Nepal har, dvs att ungdomsöfrubndes ordföranden eller andra representanter regelbundet träffas för att höra vad som är på gång och i organisationerna och vad det finns för gemensamma målsättningar. Detta skulle garanterat underlätta förberedandet av gemensamma utspel och liknande.

Slutligen kan man konstatera att ugndomsförbunde n kommit rätt långt i sitt arbete i att hitta gemesamma former att samarbeta. De har jobbat hårt och har lärt känna varandra bra. En av hörnstenarna för samarbete är tillit och att man kan lita på den andra. Det var otroligt att se att dessa personer, som inte så länge sen upplevt inbördeskrig och där stått på olika sidor, nu kunde hitta gemensamma målsättningar för arbetet.

Det borde vi också göra mera i Finland – satsa på det vi kan hitta gemensamma lösningar kring och inte alltid koncentrera oss på olikheterna. Det ger mer i det långa loppet att samarbeta än att köra eget solo.

- Minna Lindberg

Del III om utbildningssystemet kommer publiceras under veckan