Reserapport från Liberala Internationalens kongress i Belfast, Nordirland, 15-17 maj 2008
Sfp:s delegation: Thomas Bergman, Minna Lindberg och Markus Österlund
Liberal International samlades till sin 55:e kongress i Belfast, Nord-Irland, under temat "Our Shared Future". Huvudteman för kongressen som samlades på Europa Hotel, i tiderna världens mest bombade hotell, var liberal demokrati, jämlika rättigheter, migration och klimatförändringen. En extra krydda med påföljande publicitet på bland annat CNN och BBC gavs av att Zimbabwes oppositionsledare och rättmätiga president Morgan Tsvangirai deltog. På kongressen som samlade 400 delegater från över 60 länder representerades sfp av Thomas Bergman, Minna Lindberg och Markus Österlund.
Allmänt om Liberal International (LI)
Liberal International är världsorganisationen för alla centerinriktade och liberala politiska partier. LI grundades år 1947 i Oxford. Sedan år 1983 är både Svenska folkpartiet och finska Centern medlemmar. Sfp hade observatörsstatus på 1970-talet, och redan på 1960-talet hade t.ex. Liberala Studentklubben i Åbo nära relationer till LI. Antalet medlemmar i LI har ökat kraftigt under de senaste 15 åren, speciellt i utvecklingsländer
LI:s Executive Committee (arbetsutskott/exekutivkommitté)
Som traditionen påbjuder samlades LI:s arbetsutskott innan själva kongressen körde igång på allvar. Arbetsutskottet gick igenom de medlemsansökningar som skulle behandlas av Kongressen följande dag. Alla nya partier som var på plats presenterade sig. Noteras kan att sfp-bekanta Mila Eklund presenterade Centerpartiet i Sverige. Enda diskussionen som uppstod gällde Radicali Italiani från Italien, då de lierat sig med vänstern i det italienska valet. Alla ansökningar till såväl medlemskap som observatörsstatus för partierna med representanter på plats bifölls av arbetsutskottet. Ansökningar från partier som inte hade representanter på plats hänsköts till Kongressen. Orsaken till frånvaron var att representanterna för några afrikanska partier ännu väntade på att få visum till Storbritannien från ambassaden i Paris.
Nordiskt samarbete
Sfp har under de senaste åren jobbat hårt för ett utökat nordiskt samarbete och koordinering för att bättre kunna driva för oss viktiga frågor på internationella kongresser. Under årets kongress sågs frukterna av dessa strävanden då sfp bidrog med en resolution om klimatförändringen tillsammans med Folkpartiet (Sverige), Venstre (Norge) och Radikale Venstre (Danmark). Resolutionen presenterades i salen av Markus Österlund. Resolutionen antogs med några smärre justeringar.
Även i övrigt har det nordiska samarbetet utvidgats. Inför årets kongress samlades de nordiska partierna till ett koordineringsmöte i Oslo med Venstre som värd och under kongressen i Belfast hade vi en gemensam lunch. Tanken är att partierna drar arbetet turvis. Efter LI i Belfast tar Folkpartiet över från Venstre och handhar koordineringen inför ELDR-kongressen i Stockholm i oktober 2008.
Resolutioner
Kongressen behandlade temaresolutionen "The World Today" som med liberala ögon överfar den senaste tidens händelser i världen. De övriga sju resolutioner som behandlades var:
1. Prohibition of sexual discrimination
2. The freedom of speech
3. Climate change
4. Food prices
5. Overcoming conflicts
6. The global population crisis
7. Climate change II
De godkända resolutionerna kan läsas i sin helhet på webbplatsen: http://www.liberal-international.org
Val och nya medlemmar
Under kongressen fick Lord John Alderdice från Nordirland förnyat förtroende som ordförande för Liberal International. Även övriga i styrelsen som ställde upp får omval fick förnyat förtroende. Lamine Ba från Senegal och Silver Meikar från Estland invaldes som nya i styrelsen. Könsbalansen är fortsatt väldigt problematisk; den nya ledningen består av 9 män och en kvinna.
Flera partier välkomnades som fullvärdiga medlemmar i LI, bland dem Centerpartiet i Sverige och ytterligare ett antal partier fick observatörsstatus.
Framtid & uppföljning
- Fortsatt nordiskt samarbete. Koordineringsmöte inför ELDR i Stockholm den 30-31.10 och nordiskt delegatmöte under själva kongressen.
- LI-arbetsutskott/exekutivkommitté i Bangkok, Thailand i december 2008.
- Följande LI-kongress hösten 2009. Platsen avgörs senare.
Migrationsdiskussion
I samband med kongressen ordnades en speciell session om migration. Aladair Murray från CentreForum inledde med att berätta om hur det stora tillflödet av EU-medborgare efter 1994 har påverkat migrationsdiskussionen i Storbritannien. Den stora siffran - enligt vissa uppskattningar upp till en miljon - har gjort att man i Storbritannien börjat tala om ”befolkningspolitik”. Hur stora förändringar i befolkningsstrukturen klarar ett land av, är grundfrågan i denna politik, som är en restriktiv migrationspolitik i nya kläder. Murray berättade också om anti-immigrationslobbyn som blir allt skickligare på att få ut sitt budskap. Samtidigt beklagade han sig över att de uträkningar som gjorts över immigrationens positiva effekter på ekonomin är så tunna att de lätt kan ifrågasättas av anti-immigrationskrafterna. Han efterlyste mera ingående forskning på området.
African Environment Panel Session
I panelen diskuterade Wavel Ramkalawan från Seychellerna och Ibrahim Haruna Lipumba från Tanzania. Temat var klimatförändringen ur ett afrikanskt perspektiv. På Seychellerna noterar man minsta lilla förändring, i och med att öarna påverkas starkt av havet och vädret. Tanzania igen är ett av världens fattigaste länder och behöver stort stöd i lösningar för att bekämpa klimatförändringen. Ramkalawan är teolog och präst till yrket men också sedan 1998 ledare för oppositionen på Seychellerna som officiellt är en enpartistat. Lipumba är ekonom och ordförande för Civic United Front sedan 1995.
Lipumba konstaterade att man borde reformera biståndsarbetet och pratade mycket starkt för ett lokalt ägande (ownership) som skulle främja utvecklingen av demokratin. Fria och rättvisa val, demokrati och utveckling är en förutsättning för att man ska kunna bekämpa klimatförändringen. Enligt Lipumba behövs forskning inom jordbrukssektorn och en utveckling av hela infrastrukturen och trafiken i fattiga länder som Tanzania. Allting hänger ihop med varandra och därför kan man inte endast satsa på ett område utan det är lika viktigt med fria val som att bygga ordentliga vägar men också att bilarna man använder är miljövänliga. En stor del av landet livnär sig av jordbruk. Därför måste också den sektorn reformeras så att den blir inte bara effektivare utan också mera miljövänlig. Man kan använda bistånd till miljöpolitik men man ska samtidigt kräva att de demokratiska principerna följs.
Ramkalaw betonade vikten av utbildning för utan utbildning är det inte möjligt att förändra samhällena. Hans lösning på klimatförändringen är teknologi. Han ansåg också att man ska utveckla etanol men det får inte ske på bekostnad av människoliv i form av att produktionen av mat drabbas. Han var mycket upprörd över att man i USA subventionerar produktionen av etanol och biodiesel, vilket enligt honom är en bidragande orsak till den globala krisen i form av snabbt stigande matpriser med påföljande hungersnöd i många fattiga länder.
Slutsatsen av diskussionen blev att allting är starkt knutet till varandra. De viktigaste satsningarna i dessa länder är utbildning. Samtidigt måste biståndsgivarna kräva att mottagarlandet respekterar mänskliga rättigheter och följer demokratiska principer. Då kan man också använda biståndspengar till att bekämpa klimatförändringen.
Nordirland "10 years of Good Friday Agreement"
Konflikten på Nordirland är komplex och fortfarande mycket levande. Därför var det ytterst intressant att delta i workshopen där vi diskuterade hur man löst konflikten och också hur det ser ut i andra delar av världen. De flesta deltagare i gruppen var dock från Europa. Konflikten på Nordirland har dels varit en regional- dels religionsbetonad konflikt. Det har varit katolikerna mot protestanterna, unionisterna mot nationalisterna. Den här delningen ses fortfarande i vardagen. Bostadsområden är fullständigt uppdelade så också de politiska partierna, skolorna och områden till och med så långt att affärer som är på katolskt område besöks endast av katoliker.
Det finns projekt med så kallade blandade skolor, där man försöker blanda barn från de olika grupperna. Dessa skolor har varit väldigt populära men trots det är det bara några procent av barnen på Nordirland som går i dem, vilket betyder att delningstanken lever kvar.
En delegat från Bosnien berättade om olika projekt på Balkan som görs för att sammanföra personer ur olika etniska och religiösa grupper. Tudelningen är inte lika tydlig överallt men det finns städer som
är fullständigt delade enligt religion och etnicitet. Blandade äktenskap blir vanligare men det finns fortfarande aversioner mot dessa "liberala" personer. Kanadensarna berättade om hur man där gått tillväga med den engelsk vs franskspråkiga befolkningen. De två kanadensarna, den ena från Quebec (franska området) och den andra från Ottawa (engelskspråkiga delen) var inte helt överens om situationen men det som man höll med om var att det inte längre endast handlar om engelska vs franska utan också om den immigrerade befolkningen har en egen identitet från tidigare och som sedan ska anamma den "kanadensiska" identiteten. I Kanada har man fortfarande skilda skolor för de två olika språkgrupperna och invandrare lär sig majoritetsspråket i den region de flyttar till.
De svenska deltagarna lyfte upp utmaningar till följd av en stark invandring till Sverige. Hur ska man gå tillväga i kommuner där andelen invandrare är oerhört stor och där man bör se till behoven för många olika grupper? I dessa fall kan det handla om tiotals olika språk och kulturer som ska samsas och dessutom anpassa sig till det svenska. Det är inte heller lätt att avgöra boendeformen för dessa. Är det bättre att invandrarna bor i samma områden eller utspritt i kommunerna? Man vill inte förespråka segregation men samtidigt får invandrarna stöd av varandra om de bor nära varandra.
En Taiwanes lyfte upp språkfrågan och rätten till sitt modersmål. På Taiwan har man stora problem med att kinesiska är majoritetsspråk och alla myndigheter inte ens erkänner taiwanesiska och därför blir det ett "privat språk"; med myndigheter används främst kinesiska medan man hemma och privat pratar taiwanesiska.
Sammantaget kan man konstatera att det var intressant att höra hur man löst olika kultur- och språkrelaterade problem i olika länder. Med en del länder och partier kanske vi i sfp kunde hitta gemensamma lösningar och också få idéer av dem. Det här trots att situationen inte är direkt densamma men ändå jämförbar på något plan.
