”Solidaritet och respekt för grundläggande rättigheter” 28.2.2011

Ungefärligen 30 personer mötte upp på Europeiska kommissionen i Finlands Europasal på Norra esplanaden i Helsigfors. Europeiska kommissionen och Utrikespolitiska Institutet bjöd på en öppen frågestund med kommissionär Cecilia Malmström och migrations- och Europaminister Astrid Thors med temat:

Solidaritet och respekt för grundläggande rättigheter
- Strävan till en gemensam asyl- och migrationspolitik samt arbetskraftsinvandring i EU

Med förutsikten att EU:s gemensamma system för asyl- och migration ska vara klart 2012 diskuterades i stort hur processen framskrider i EU-parlamentet, hur EU stöder migrationsarbete i medlemsländerna, vad kommissionärens roll är och vilka beslut som ligger på medlemsländernas bord jämte EU:s bord. Mellanöstern och grannskapspolitiken var också en het potatis, dels med tanke på utvecklingen i Mellanöstern och dels med tanke på misstron på mångkulturalismen.

Thors inledde med att påpeka att migration som koncept fått en missvisande tonvikt i den allmänna debatten: politiker och debattörer betonar kvotflyktingarna, men glömmer att dessa är en liten del av invandringen. Andelen EU-länder som tar emot kvotflyktingar kommer med stor sannolikhet att öka under de kommande åren och liksom Malmström nämnde så hoppas man kunna ”poola” de resurser som kvotflyktingsystemet innebär. Malmström menade att i framtiden kan en gemensam strategi för kvotflyktingar innebära att man kan tömma hela flyktingläger genom att koordinera systemet mottagarländerna emellan. Det finns samförstånd och resurser för hanteringen av kvotflyktingar och parterna har nått en överenskommelse, men ärendet har nu fastnat på procedurakter i EU-parlamentet.

Malmström förstärkte att de enskilda medlemsländerna också i fortsättningen kommer att kunna avgöra vem som beviljas asyl, hur många som tas in och hur integrationen ska göras. Det EU måste diskutera är var immigranter hamnar, hur asylsökningsprocessen ska ta sig ut (söka i vilket land) då detta är viktigt för att bibehålla EU:s trovärdighet som gemensamt rättsamhälle. Reglerna för omhändertagande ska också vara de samma i alla medlemsländer (skydd av våldtäktsoffer, män och kvinnor skilt). FN:s Genevekonvention som beviljar rätten att söka asyl står framom EU:s samarbete, men det är på EU och ytterst nationell nivå som lagstiftningsprocessen ska utföras. Det finns stora skillnader mellan de olika nivåerna av domstolar i enskilda länder, men också mellan domstolar i olika länder. Slutligen är det upp till Människorättsdomstolen att avgöra om asylsystemet är godtagbart eller inte. I Greklands fall godtogs inte asylsystemet – varpå EU-kommissionen förmedlat stöd till Grekland i form av kunskap och resurser till både asylbehandlingen och gränskontrollerna. Medlemsländerna, EU har ett humanistiskt ansvar att utföra snabba effektiva behandlingar, men Malmström medgav att det saknas ledarskap i frågan. EU har, liksom en åhörare påpekade, ett ansvar att få migrationen och mångkulturalismen att fungera som ett exempel för Ryssland, Kaukasien och Mellanöstern.

Som Thors påpekade: att fördröja det gemensamma på EU-nivå skulle vara ett ”race to the bottom”. EU behöver professionella för att täcka sitt underskott av arbetskraft, nu och i framtiden, hur kan vi attrahera mer och fler? USA:s green card nämndes som exempel, i dag ges inte nödvändigtvis tillgång till hela EU i asylbeviljandet. Malmström diskuterade möjligheten att stöda sig på specialregelverk för att ta in specifika arbetsmigranter, emedan ILO:s avtal ska helgas i behandlingen.

Mellanöstern kan te sig hotfullt gentemot EU:s angränsande länder, men liksom Malmström påpekade: i samband med oroligheter som dessa söker sig flyktingströmmen till närmsta angränsande länderna, vilket i Libyens fall är Tunisien och Egypten. Europa har ännu inte sett skymten av en flyktingström från Libyen, endast ekonomiska migranter från Tunisien. EU ser som bäst över sin grannskapspolitik. Det essentiella är att ge ekonomiskt stöd för utvecklingen av infrastrukturen i länderna, för att förebygga eventuella flykting- eller immigrantströmmar från Magrebländerna, sade Thors.

Frågestunden pågick en timme och talarna hann tyvärr svara på ett fåtal frågor i ämnet från åhörarna.