Nepal – ett land på ostadiga ben

Många järn i elden är kanske det bästa sättet att beskriva Nepals situation, den som gapar efter mycket mister ofta hela stycket, var tyvärr den förutsikt som många av oss s.k. ungdomspolitiker lämnade Nepal med. Nepal står inför slubehandlingen av landets första grundlag som ska ta i beaktande en uppsjö minoriteter, kvinnor i samhället, kast, språk och som dessutom ska definiera en transition från unitär till federal stat utöver en demokratisk maktfördelning och kamrar.

Jag, Lena Höglund, fungerar som SU:s representant i ett samarbetsprojekt instiftat av FN:s utvecklingsprogram i Finland (eller Norden), Demo Finland och Utrikesministeriet. Syftet med projektet är att kunna överräcka ett konsensusdokument angående Finlands bistånds- och utvecklingsprogram från de politiska ungdomsorganisationerna till nästa regering i april 2011. Hela projektet har bestått av fyra dagsseminarier och ett studiebesök till Nepal, som mottar bistånd från Finland i olika former. Diskussioner och presentationer har kretsat kring milleniemålen, demokratisering samt klimatförändringen och bistånd.

Mitt besök till Nepal var en väldig upplevelse på alla sätt. Första helgen tillbringade vi på en ekologisk campingresort i norra Nepal tillsammans med unga representanter från de nepalesiska partierna/ungdomsorganisationerna för att diskutera bistånd och klimatfrågor. Vistelsen avrundades med white-water-rafting nedför Bhote Koshi, den brantaste floden i Nepal. Detta evenemang televiserades och visades på nepalesisk TV i strävan till att väcka mer intresse för klimat- och miljöfrågor i Nepal.
De därpå följande dagarna tillbringade vår grupp på tio personer i Kathmandu, då vi besökte diverse utvecklingsansvariga, FN- och regeringsrepresentanter, unga samhälleligt delaktiga och institutioner av olika slag. För de sista tre dagarna flögs vi till sydvästra Nepal, distrikten Bardiya och Kailali, tidigare den fattigaste delen av landet. Där besökte vi skogsskydds- och skogsplanteringsprojekt, biodiversitetsprojekt, kooperativ, en nationalpark, ett finskt biståndsprojekt bland annat.

Finland i Nepal: Finland har under åren sponsorerat flere skogsskydds- och skogsplanteringsprojekt i speciellt södra delarna av Nepal. Finland sponsorerar även nu ett projekt, Finnish Water Supply Project, som jobbar med vattendistribution och sanitetsprojekt i de svårtillgängliga bergstrakterna i sydvästra Nepal. Den finska ambassaden i Nepal jobbar med projekt kring utbildning, kvinnor och skogsbruk/natur.

FN i Nepal: Den politiska situationen i Nepal är ingalunda stabil ännu; de maoistiska rebelltrupperna och den nepalesiska armén är ännu i ett aggressivt förhållande gentemot varandra. Trots denna markanta säkerhetsrisk, i ett politiskt sett svagt land, så ser FN:s fredsbevararmandat att förbli avslutat då det inom kort utgår. FN bistår, stöder och koordinerar initieringen av många mikroekonomiska projekt på lokal nivå. Detta arbete kräver fält-närvaro – något som landets högste ansvarige för utveckling inte anser att landets tjänstemän ska behöva befatta sig med. FN har alltså en nyckelroll i landets utveckling och dagliga stabilitet.

Politiska problem för utvecklingen i Nepal: De politiska partierna, ofta kommunistiska eller maoistiska sådana, har egentligen ingen ideologisk förankring per se, utan lever långt på elitism och personcentrism. ”Unga politiker” kan vara upp till 60-åriga män – unga har alltså ännu inget verkligt att hämta i politiken. Kvinnor har haft en särdeles dålig situation och en hållbar lösning måste inkorporeras i konstitutionen. Ingen av de större partierna i landet vågar erkänna att grundlagsprocessen behöver mer tid för att nå en vettig form innan den ska antas – inte desto mindre beror all utveckling i landet av grundlagen och inget blir gjort före den är i kraft. Indien har en indirekt och mycket stor roll i Nepal (likaså Kina); om Nepals ledning inte flörtat till de indiska makthavarna så blir ledningen inte av.

Etnisk och traditionell diskriminering: Indiens påverkan har också att göra med etniska grupper som är mer ”indiska” (ekonomiskt välmående sydgränsen) men också med kastsystemet. Kastsystemet och den hinduistiska tron legitimerar konsekvent diskriminering av lägre kast, så som daliterna. Frågan är om en jämlik grundlag kan stå upp mot så pass rotade föreställningar som kastsystemet. Ett av förslagen till federal indelning av landet, från maoistiskt håll, föreslår att etnicitet skulle vara grunden för indelningen. Men hur görs detta rent fysiskt då det dessutom finns regionala grupper som kräver autonomi?

Klimat som dyrbar resurs: Natur är grunden till alla möjligheter och omöjligheter i Nepal. I detta läge är jordbruk av olika slag den största näringsgrenen i Nepal. Därtill bör nämnas att klimatförändringen kännts av, t.ex. torraste och hetaste sommaren på århundraden. Många aktörer, speciellt politiker som söker efter snabba lösningar, talar för en omfattande installation av vattenkraftverk runt om i landet – denna lösning skulle ge så pass mycket el till Nepal att den kunde exporteras till Indien och således öka landets kapital. Däremot skulle en så pass dramastisk installation ödelägga nästintill alla andra näringsgrenar som kunde göras än mer fruktbara: turism, jordbruk och lokalt småbruk. Min misstanke är dessutom att denna mängd vattenkraftverk skulle centralisera resurserna i Nepal och öka fattigdomen samt klyftorna. Nepal har i detta skede inte kapital nog att investera i hållbara energiformer och nedsmutsningen är fruktansvärd, frågan är alltså hur och vem som ska jobba för att Nepal med ökande befolkning inte ska nå samma utsläppskurvor som vi i väst.

Vår grupp bestående av ungdomsrepresentanter från alla finska riksdagspartierna finns nämnda i tidningar, lokal radio och TV såväl som på Youtube. Mer info om hur och var man kan ta del av dessa mediereportage kommer inom kort!

LYMEC seminarium: Education as a location factor i Poznan Polen 7-11.4.2010

Hälsningar från soliga Polen!

Vi anlände igår och blev mycket glada då vi såg solen för första gången på en vecka (i Finland har det bara varit grått och regnigt). Igår hände det inte så mycket. Efter vår sköna powernap så träffade vi resten av deltagarna. Vi är ganska få deltagare vilket gör det hela mycket mera familiärt. Vi speladen roliga namnspel och förflyttade oss till centrum för välkomstmiddag. Kvällen fortsatte med internationell kväll där alla deltagare hämtat med sig specialiteter från sitt hemland. Vi hade hämtat med oss lakrits, choklad och turkisk peppar. Diskussionerna flöt på och var ännu lättsamma vid detta skede. Vi får se hur det utvecklas... Behövs det nämnas att det blev rätt sent igår :)

Idag har vi börjat med själva seminariet och första delen handlar om liberalism och utbildning. Det är mycket intressant och lärorikt att höra erfarenheter från olika delar av Europa.

Men vi trivs jättebra och ser framemot det fortsatta programmet (just nu har vi kaffepaus).

H. Krista och Armi