IFLRY Seminarium: ”Human Trafficking: ’I am not for sale’” 15-22.11.09

IFLRY:s EC och GA följdes i år av ett seminarium stött av, liksom oftast, Europarådet. Temat för seminariet härstammade från IFLRY:s seminarium ”Human Rights: The Tools of the Trade” i Montenegro, juni 2008. Under seminariet i Montenegro blev intresset bland deltagarna för människohandel så pass stort att man kunde tala om “hi-jacking”, dvs. att man kom att glida ifrån det egentliga temat. Därför beslöt IFLRY att jobba vidare på det temat eftersom ärendet väckt sådant gensvar. Starkt gensvar beskriver också väl den stämning som rådde under hela seminariet i Amsterdam nu, ett år senare. Alla deltagare kom väl pålästa och intresserade till seminariet, alla var villiga att lära sig och att diskutera. Samhörigheten var i allmänhet stor och detta bäddade väl för framtida projekt och att jobba vidare på de idéer till verksamhet som alla deltagare bidrog med. Seminariet bjöd på information, konkreta organisationer och tillvägagångssätt men också (mer ideologiska) diskussioner.

Måndagen, den första egentliga seminariedagen, handlade i stort om att lära känna varandra, ämnet i stort, liksom situationen i deltagarnas hemländer. Ländernas situation presenterades genom löpsedlar som deltagarna komponerade ihop på plats. Dagen avslutades med en informell presentation av deltagarnas organisationer.

Tisdagen bar temat ”ursprungsländer” och gruppen fick ta del av presentationer av deltagare från Moldavien såväl som Filippinerna. Vi levde oss in i situationen som offret möter genom att läsa upp ett manus med roller i grupper. Inte sällan är personen som ”säljer” en annan en nära anhörig så som en make, en faster eller en bästa vän.
Trude Studsrød Johansson som fungerade som huvudtrainer, och som jobbar för NGO:n Fair Fund, gav oss en fakta-baserad insikt i människohandel. Speciellt fick vi insikt i de olika ”tiers” eller nivå av registrerad verksamhet mot människohandel som olika länder befinner sig i – trots sin position i mängd offer. Med andra ord behöver en ratificering av ett fördrag inte betyda att ett land tyglat det illegala flödet av människor in eller ut ur landet. Även de mest synbart korrupta länderna har skrivit under fördrag, men ändå ökar kurvan kvinnor, barn och män som exploateras.


Onsdagen bar temat ”mottagarländer” och även denna gång fick vi ta del av presentationer från seminariedeltagare om USA och Tyskland. Dagen bjöd också på en ideologisk debatt i form av att deltagarna fick fysiskt ställa sig i en positiv eller negativ riktning inför ett antal ställningstaganden så som ”Är prostitution ett brott mot mänskliga rättigheter?”, ”Människohandel kan bekämpas genom att förbjuda prostitution” osv. Eftermiddagen bestod däremot av en så kallad ”Forum Theatre”, där deltagare så trovärdigt som möjligt spelade upp en scen där en person blir förd genom en gränskontroll mot sin vilja efter att ha blivit utsatt för våld i en tid. Skådespelarnas roll är att säkra sketchens utgång, nämligen att personen kommer genom kontrollen och blir slussad vidare i brottskedjan, med publikens roll är att gå in och ersätta skådespelare för att förhindra den utgången. Detta skådespel var ett mycket lyckat sätt att engagera alla på ett personligt sätt och lära alla att vara uppmärksamma i sin omgivning.

Under torsdagen besökte seminariedeltagarna olika organisationer som jobbar med människohandel under förmiddagen, så som: Traffik, den nederländska rapportören för människohandel och BLINN. Eftermiddagen bestod av fri samvaro på Amsterdams gator och kvällen bjöd på ett lätt möte med medlemmar från JOVD.

Fredagen behandlade ”transitländer” och speciellt Italien samt Nederländerna lyftes upp genom att seminariedeltagarna delgavs scenarion och aktuella rättsfall från båda länderna. Problematiken som vi fick upp ögonen för var i huvudsak hur fokus sällan ligger på offret och dess situation, utan att den mesta uppmärksamheten läggs på att lägga samman ett rättsfall: offret beviljas inte uppehållstillstånd om denne inte kan delge tillräckliga uppgifter för att åtal ska kunna läggas mot förövaren. Viktigt att påpeka är alltså att hela 90% av offren återvänder aldrig hem i fruktan för sitt eget och sina näras liv. Många länder gömmer sig alltså bakom stränga visums- och uppehållstillståndsregler i stället för att verkligen se till offret i sammanhanget. Speciellt gällande barn är detta förkastligt och känsligt.

Seminariets sista dag bestod av att summera det som sagts och gjorts under veckan samt att skapa planer för framtida aktioner mot människohandel och metoder för att sprida medvetenhet om människohandel. Deltagare presenterade videos, aktiviteter, NGO:s och experter, eventuella sponsorer för projekt, fakta-texter och skapade nätverk.


Seminariet slutade med att deltagare och teamet tackades för sina bidrag, speciellt Trude Studsrød Johansson som verkligen varit en inspiration under seminariet (som alltid!). Sarah Wong, IFLRY:s Executive Director fick ett speciellt gemensamt tack (och gåva) av seminariedeltagarna eftersom detta var hennes (officiellt) sista seminarie för IFLRY (i egenskap av Exec. Dir.). Vi vill också här tacka Matilda Flemming som gjorde ett utmärkt jobb som IFLRY:s praktikant under både IFLRY:s EC/GA och detta seminarium!